Första steget mot det vuxna livet är en publikation utgiven av Centralförbundet för Barnskydd. Via telefonintervjuer har 16-åringar berättat om sina behov av stöd i samband med självständighetsutvecklingen. Bland de studerande ungdomar som bodde självständigt upplevde 5 gånger flera att stödet i början av studierna var otillräckligt, i jämförelse med dem som bodde hos sina föräldrar. Ungdomar anser att grundskolan i högre mån bör ge stöd för de färdigheter som krävs för det kommande självständiga livsskedet, eftersom alla hem inte har förutsättningar att ge tillräckligt stöd för familjens unga. För vissa ungdomar är det överlag svårare att göra självständiga livsval än för andra. Unga människor borde ställas frågan om vad som oroar dem. I publikationen föreslås t.ex. att ungdomsarbetare skulle intervjua alla ungdomar i slutet av grundskoletiden. I enkäten efterfrågades ungdomars åsikter om läropliktens förlängning till 18 år. Anmärkningsvärt var att ingen instans under lagberedningen berett ungdomar en möjlighet att ge sin syn på lagförändringen. Drygt hälften av de ca. 1000 intervjuade ungdomarna var för att förlänga den obligatoriska läroplikten, ca. 20% ställde sig negativa och resten hade ingen åsikt i saken. I publikationen tas också ställning till de begränsade valmöjligheterna ungdomar i fosterhem har vid 18 års ålder när det gäller deras boendeform: enligt gällande lagstiftning blir dessa ungdomar “tvångs-självständiga” på sin myndighetsdag. Publikationen åtföljs av en visuell sammanfattning visuaalinen tiivistelmä (tillgänglig endast på finska). Publikationens teman diskuterades senare i pyöreän pöydän keskustelussa. (tillgänglig endast på finska).
Källa: Custódio, Ira (2020) Ensiaskel tulevaisuuteen. 16-vuotiaiden nuorten ajatuksia itsenäisestä asumisesta [Första steget mot det vuxna livet, 16-åringars tankar om självständigt boende]. Lastensuojelun Keskusliiton verkkojulkaisu 3/2020. (Centralförbundet för Barnskydd: nätpublikation 3/2020). Tillgänglig endast på finska, en svensk sammanfattning hittas på sidan 5.
I avhandlingen Berättelser om ensamhet intervjuade Reetta Möller unga vuxna från Lahtis, som upplevde ensamhet, om vilka fritidstjänster staden kunde erbjuda. Ungdomarna önskade fristående verksamhetsformer, men de upplevde att utbudet av tillgängliga, kostnadsfria aktiviteter s.g.s. saknades. Enligt Möller kan denna typ av lättillgänglig fritidsaktivitet ha en stor inverkan på den unga vuxnas liv och mentala välbefinnande, samt därtill fungera förebyggande av ensamhet och vara ett hoppingivande sammanhang. Enligt Möller borde denna typ av verksamhet vara kärnan i ungdomsarbetet i en situation där det för närvarande i de öppna aktiviteterna främst fokuseras på personer under 18 år.
Källa: Möller, Reetta (2021) Yksinäisyyden tarinoita. Lahtelaisten nuorten aikuisten kokemuksia yksinäisyydestä [Berättelser om ensamhet. Unga vuxna från Lahtis delar erfarenheter om ensamhet.] Opinnäytetyö [Avhandling]. Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu [Sydöstra Finlands yrkeshögskola]. (Tillgänglig endast på finska)
Jag i samhället – publikationen bygger på intervjuer med ungdomar som har ansökt om stöd för sin självständighetsprocess från FRK´s Skyddshus-verksamhet. Lika tidigt som livet inleds startar processen att integreras i samhället och att under ungdomstiden också utvecklas till att bli en samhällspåverkare. Sällan berörs behovet av stöd för det mentala livet i självständighetsprocessen. Likaså verkar samhället allmänt utgå ifrån att alla unga har ett hem och egna som kan stöda den unga människan. FRK´s de ungas skyddshus- verksamhet finns både online och fysiskt på fem orter i Finland.
Källa: Honkatukia, Päivi & Kallio, Jenni & Lähde, Miia & Mölkänen, Jenni (2020) Omana itsenä osa yhteiskuntaa : Itsenäistyvät nuoret aikuiset kansalaisina (tuni.fi) [Jag i samhället- den unga medborgaren.] Youth-tutkimushanke, Punaisen Ristin Nuorten turvatalo. [ALL-Youth forskningsprojekt. Röda korsets skyddshus.] Tillgänglig endast på finska, sammandrag på svenska finns från s. 110- i publikationen.
Positivt erkännande -boken definierar positivt erkännande både som en ideologi, som en arbetsmetod men beskriver som term också utmärkt ungdomsarbete. Centrala begrepp är bekantskap, erkännande och stöd i positivt erkännande-processen, som bör omfatta alla barn och ungdomar i välfärdssamhällets sociala och samhälleliga stöd. Den ungas självförtroende, självkänsla och självuppskattning stärks då denne upplever känslan av värde och delaktighet samt visas social uppskattning. Varje ungdomsarbetare bör implementera och agera enligt positiv erkännande -metodik.
Källa: Häkli, Jouni & Kallio, Kirsi Pauliina & Korkiamäki, Riikka (toim.) (2015) Myönteinen tunnistaminen. [Positivt erkännande] Helsinki: Nuorisotutkimusverkosto [Helsingfors: Nätverket för ungdomsforskning]. Tillgänglig som beställningsbar bok endast på finska, sammandrag på svenska finns på sidorna 226-227.
“Bekräftad?!” …. är Saara Saukkolas avhandling, som granskat texter skrivna av ungdomar som vårdats utom hemmet (placerade ungdomar). Saukkola har sökt svar på frågan om hur dessa ungdomar känner att de av andra människor, och på vilket sätt, har identifierats korrekt, felaktigt eller inte alls. Ungdomarnas berättelser publicerades ursprungligen i boken Pinnalla – tarinoita selviytymiseen nuorilta nuorille“, som utgavs av Pesäpuu ry 2009. Beaktande av mångfald och vikten av positiv bekräftelse, är avgörande i alla ungdomars tillväxtmiljöer.
Källa: Saukkola, Saara (2019) ”Ja tunnen ett’ mut on kuultu”: Oikein ja väärin tunnistaminen sijoitettujen nuorten kirjoittamissa tarinoissa (tuni.fi) [”Bekräftad?!” Korrekt eller felaktigt identifierad – Berättelser skrivna av ungdomar vårdade utanför föräldrahemmet]. Pro Gradu -tutkielma [Avhandling]. Tampereen yliopisto. [Tammerfors universitet]. Tillgänglig endast på finska.
Ungas boende 2020 är en undersökning, genomförd av miljöministeriet, baserad på svar från 1500 ungdomar. Vanligtvis flyttar ungdomar bort från barndomshemmet vid 19 års ålder. Den främsta anledningen till att flytta, är önskan om att bli självständig. Andra orsaker kan vara studie-eller arbets start på annan ort, inledande av samboende, eller trångboddhet och konflikter med föräldrarna. De största utmaningarna för unga bostadssökande utgörs av den höga prisnivån för hyresbostäder, konkurrensen om bostäder och kravet på hyresgaranti. De ungdomar som fortfarande bodde hos sina föräldrar behövde hjälp i sökande efter bostad. Den största rädslan i anslutning till flyttning uppgavs vara oro för möjlig ekonomisk svårighet och ensamhet. I studien framkom att coronapandemin ändrat många ungdomars flyttningsplaner.
Källa: Aho, Pauliina & Myllymäki, Timo & Sandqvist, Sakari & Strandell, Anna (2021) Nuorten asuminen 2020. Kyselytutkimus. [Ungas boende 2020. Enkät]. Ympäristöministeriön julkaisuja 2021:8 [Miljöministeriets publikationer 2021 :8]. Tillgänglig endast på finska, en svensk sammanfattning hittas på sidan 5.
Är vi också en del av samhället? -publikationen bygger på intervjuer med ungdomar utan arbete och utbildning. Många ungdomar uppfattar att samhällstillhörighet kräver framgång i studier och utbildning, vilket naturligtvis inte borde vara fallet. Vissa av dessa ungdomar har haft behov av stöd redan under en längre tid. Servicesystemet tenderar förbise flertal faktorer som påverkar den enskilda unga människans situation. I dessa situationer är skyndsamma stödåtgärder i avsikt att ordna studie-eller arbetsplats inte motiverade, då priset för dessa betalas av den unga i form av både belastning och ekonomisk förlust.
Källa: Gretschel, Anu & Myllyniemi, Sami (2021) “Kuulummeko yhteiskuntaan? Työn ja koulutuksen ulkopuolella olevien nuorten käsityksiä tulevaisuudesta, demokratiasta ja julkisista palveluista” [Är vi också en del av samhället? Framtid, demokrati och offentlig service ur arbets-och utbildningslösa ungdomars synvinkel ] Helsinki: Kunnallisalan kehittämissäätiö. [Helsingfors: Stiftelsen för kommunal utveckling]. Artikeln innehåller en sammanfattning på svenska på s. 10-11.
Samhällsmedborgare i utbildning är Georg Boldts doktorsavhandling, som uppmuntrar dem som arbetar med ungdomar att mera omfattande reflektera över vem som de facto betjänas av de kanaler ss. ungdomsstyrelser eller t.ex. närvaro vid budgeteringar som skapats som påverkningsmöjligheter för ungdomar. Beaktas ungdomars mångfald i dessa sammanhang? En annan relevant fråga är också om de ideèr ungdomar framfört beaktas och leder till vidare åtgärder i samhället.
Källa: Boldt, Georg (2021) Citizens in training. How institutional youth participation produces bystanders and active citizens in Finland. [Samhällsmedborgare i utbildning. Den unga människans väg till aktivt eller passivt samhällsengagemang i Finland]. Tammerfors universitet, doktorsavhandling 374.